Räkneövning och sex på jobbet

Nu tänkte jag roa mig med en liten räkneövning.

Så här många har fram till dags dato varit involverade i mitt och Mannens barnskaffande:

Mannen, Jag, en gynekolog, en föräldrautbildare, fyra olika läkare, sex stycken sjuksköterskor, två hemutredare, fyra medlemmar i Socialstyrelsens rättsliga råd, Kommunens Socialnämnd (X antal), minst fyra personer i tre olika adoptionsorganisationer, en översättare, två olika handläggare på Skatteverket, en handläggare hos Polisen, sex stycken referenter, tre banktjänstemän, en fotograf (som iofs råkar vara en av referenterna också), min personalhandläggare, ekonomichefen på Mannens företag, och känslan är att det även är några till som jag just nu inte kan komma på.

Detta blir totalt 40 personer plus de i socialnämnden som jag gissar är minst fem personer, förmodligen fler.

Så låt oss säga 45 personer.

Är det konstigt att man saknar den där myspysiga privata och hemlighetsfulla känslan som biogravida kan njuta av innan de inviger omgivningen?

Det är ju fullständigt självklart att något sådant är omöjligt när man har 45 åskådare i sovrummet från Dag Ett i barnverkstaden. Tänk er trängseln alltså. Lägg sedan till att Mannens föräldrar och våra vänner turas om att alltid nu och då rycka upp dörren till sovrummet och fråga: Hur går det?

En annan sak som jag väldigt påtagligt upplevt de senaste dagarna är att (eftersom vi inte kan ägna oss åt familjebildande efter arbetstid utan måste sköta allting kring detta under kontorstid) det känns som att bli ertappad med byxorna nere när jag sitter och mejlar i adoptionsärenden på jobbet och någon kollega kommer in. Jag har turen att åtminstone sitta med näsan mot dörren och således datorskärmen vänd från samlagsstörarna, men jag känner hur jag blir djupt generad vid sådana här tillfällen. Jag blir nojig och spattig, drar snabbt bort handen från kakburken och skyndar mig att täcka över alla spår.

Jag kunde inte känt mig mer skyldig om jag och Mannen hade blivit ertappade i äktenskapliga eskapader i min kontorsstol.

Det är i de små detaljerna det blir tydligt att detta är ett märkligt sätt att skaffa barn på.