5 november 2009

Nä nu JÄVLAR!


Är så jävla l e s s just nu.

Vi borde just nu vara i full värd med att vänta på resebesked, men vi har inte ens fått iväg våra accepthandlingar ännu.

Anledningen är att den landansvariga på Organisationen vid tre - jag skriver TRE - på varandra följande tillfällen har skickat felaktiga dokument till oss. När vi fick barnbeskedet hade hon skrivit fel födelsedatum på såväl maken som sonen. Gott och väl - det kunde vi ha överseende med i brådskan, och mejlade henne och påpekade det hela. Hon skickade nya, men då tyvärr i fel antal. Det som skulle ha varit fyra dokument var bara två. Detta upptäckte vi när vi satt under den efterföljande helgen och skulle göra färdigt allt pappersarbete (läs: skriva c:a 100 namnteckningar per person) för att kunna legalisera handlingarna så snart som möjligt. När det hela uppdagades fick jag ett fullständigt bryt och började stortjuta. Jag upprepade upprört och med en frustration som inte kan beskrivas i ord fraser som: "Förbannade kärring - ungen kommer få fira sin 14-årsdag på barnhemmet (klart inspirerad av Pipelines, som alltid, träffsäkra inlägg )!" och "Vi kommer..." *hulk, snor frääääs* "... ALDRIG få hämta hem honom!" *snörvla, snora, grina och "Hur jävla slarvig får man bli?" och "Kan man fan inte dubbelkolla att man gjort rätt innan man postar det?"

Torkade snoret efter detta lilla brejkdown och spottade i nävarna och mejlade och påpekade detta, varpå hon beklagade att det ännu en gång hade blivit fel och skickade nya dokument. När dessa kom i fredags hade hon glömt att skriva under ett papper där det var plats för hennes underskrift.

Nu kunde vi inte annat än gapa förbluffade åt det hela. Det är ingen överdrift att säga att ingen av oss trodde sina ögon. Hur är det möjligt? Tre gånger i rad? Ok att det kom tre barnbesked samma vecka och att hon hade tre barnfamiljers papper att administrera, men vad faaaaan?

Mejlade henne att hon nu hade glömt att underteckna. Hade egentligen lust att skälla ut henne efter noter men man biter liksom inte den hand som föder en, även om man får leva på svältgränsen. Jag bad henne istället allra ödmjukast att dubbel- och trippelkolla att det blivit rätt innan hon skickade iväg det, vilket hon försäkrade att hon skulle göra. Och hon skulle personligen lägga det på brevlådan.

I tisdags fick vi så det sista dokumentet som vi behöver för att kunna legalisera handlingarna och skicka tillbaka dem till Landet för att processen ska kunna fortsätta där och för att vi ska kunna börja räkna tid till vi får åka.

Idag hade jag fått mejl från henne. Där har hon mage att skriva följande:

"Hej Brummelisa,

Hur går det med alla papper?

Barnhemmet undrar när vi kan skicka ner dem så det är å deras vägnar jag frågar."

Något säger mig att hon har underlåtit att tala om för barnhemmet att vi på grund av hennes jävla strul inte har haft kompletta handlingar förrän i tisdags och därför inte har haft någon möjlighet att legalisera papprena.

Jag blev helt enkelt rosenrasande. Hela proppskåpet flög.

Jag kände däremot väldigt tydligt att jag ville vara saklig men syrlig i mitt svar. Inte visa min irritation på något annat än ett mycket subtilt sätt. Så mitt svar blev:

Hej XXXX,

Jag förutsätter att du har förklarat för barnhemmet att vi har fått det sista dokumentet i tisdags och därför inte haft någon möjlighet att legalisera papprena förrän nu. Jag förstår att de tycker att vi tar lång tid på oss om de tror att vi har fått samtliga papper den 16/10, och vi vill inte framstå som slöa eller ointresserade. Vi är därför tacksamma om du, om du inte redan har gjort det, kan förklara anledningen till dröjsmålet till dem och hälsa att ingen är mer angelägen om att vi ska få iväg papprena till Landet än vi.

I dagsläget kan vi inte svara på när vi kan få iväg papprena eftersom det helt och hållet beror på när vi kan få en tid hos NP:n. Vi ville ju inte boka tid hos honom förrän vi visste att vi hade alla papper vi behövde.

Vi har båda varit på tjänsteresa till stockholm igår och idag, så vi kommer försöka få tag på NP:n imorgon. Så snart vi vet när vi får en tid hos honom meddelar vi dig så du kan vidarebefordra det till barnhemmet.

Hälsningar,

Brummelisa

Jag finner det mycket märkligt att hon inte är mer ursäktande och förstående (eftersom hon förhoppningsvis är medveten om att det är hennes strul som har gjort att vi inte har kunnat göra färdigt våra papper) i sitt mejl, och att hon uppenbarligen tycker det är helt ok att ställa en sådan fråga i detta läge.

Om hon nu faktiskt inte har sett det sambandet (vilken planet är man på då?) så hoppas jag hon av mitt svar förstår det och inser sin blunder. Själv skulle jag ha skämts ögonen ur mig om jag skulle ha fått ett sådant mejl. Tyvärr tror jag inte hon är så bra på att uppfatta svidande kritik om den inte serveras väldigt tydligt förpackad.

Statusen kan alltså sammanfattas med: Same shit - different phase.