Irriterande Annika

I veckan blev jag irriterad på Annika Sörenstam. Nej, jag umgås inte i hennes kretsar och är inte golfintresserad. Jag vet fortfarande inte vad par och birdie (nam nam?) är trots att jag har fått det förklarat för mig vid ett antal tillfällen. Jag bryr mig helt enkelt alldeles för lite för att lägga det på minnet.

Men något jag definitivt har lagt på minnet är det jag läste i en av kvällstidningarnas sportbilagor på flyget i onsdags kväll. Annika har meddelat att hon lägger golfkarriären på hyllan. Hon är en av världens bästa golfare genom tiderna och hon har abonnerat på platsen som världsetta i många år. Men nu ville hon göra andra saker med och i sitt liv. Gott så.

M-E-N... (Tony Irving-betoning)! På frågan om vad hon gör om fem år så svarade hon: "Om fem år är jag väl gift och har två barn." Om vi bortser från giftermålet - som vi ändå kan anta kommer äga rum mellan henne och blivande maken - så tycker jag det i övrigt var ett stötande, synnerligen nonchalant och mäkta irriterande självsäkert uttalande. Annika är målinriktad och inte van vid att misslyckas. Jag kan faktiskt inte bestämma mig för om det vore förbannat rätt åt henne om hon brutalt skulle väckas upp ur detta rosenskimrande töcken, eller om jag för hennes skull hoppas att det kommer bli som hon planerar.

Jag vet inte om jag är helt skadad av den värld som kommit att bli min hemvist = de ofrivilligt barnlösas värld, eller om jag faktiskt är i min fulla rätt att anse att hon borde veta bättre än så med tanke på hennes ålder (38 år i år). Har hon verkligen ingen i hennes bekantskapskrets som vet att det inte bara är att beställa ett - än mindre två - barn? Det får vi ju i och för sig verkligen hoppas att det inte finns, för de kan i så fall inte ha det lätt med en sådan kompis/syster/granne.

Nej, nu har jag nog bestämt mig. För Annikas skull är det nog bäst om hon får de två beställda barnen inom fem år. Uppvaknandet kommer bli alldeles för brutalt annars.